söndag 28 december 2008

Stenkastarvänstern våra egna miniterrorister

Aktivister som attackerar butiker, privatpersoner vad tusan är det? Hur länge skall det daltas med dem? Hur länge skall de få kränka en mänsklig rättighet som att få försörja sig? Samhället borde reagera hårdare, mycket hårdare mot den typen av kränkningar oavsett om det är unga från stenkastarvänstern eller om det är äldre från facket och betongvänstern.

Som någon så otroligt korrekt uttryckte det, ” I kampen mellan ideologier så förlorar alltid individer!” Det måste gå att diskutera inom ramen för gemensamt överenskomna regler när man önskar förändring. Eller är det så att arga och bråkiga grupper egentligen inte vill lösa problemen för att dem lever av själva kampen? Om vi ska agera som dem så går vi mot en ordning där alla har någon anledning att slå någon på käften eller i alla fall krossa någons fönster. Dessutom så är jag skeptisk till om de har en ideologi eller djupare tanke över huvudtaget så himla långt kan de inte ha tänkt.

Det borde vara ett brott mot artikeln i konventionen om mänskliga rättigheter om rätten att få försörja sig. Är det inte otroligt allvarligt när mänskliga rättigheter kränks? Hur kan inte det vara av högsta prioritet? Butiker hindras, fordon stoppas, människor attackeras i demonstrationer, huliganer gör det omöjligt att gå på fotboll! Det är människor som hindras leva sina liv som de själva vill leva dem, i samhället legalt och ansvarsfullt.

Jag säger som Israels utrikesminister - ”Nu får det vara nog!”

tisdag 11 november 2008

Lars Ohly, du borde stödja KD!

Lars Ohly vill frånta vigselrätten från de präster som inte vill viga samkönade. Motivet skall tydligen vara att man inte ska få välja att diskriminera.

För det första så har alla rätt att tycka vad de vill om vad de vill. Vi får tycka illa om moderater, kommunister och homosexuella om vi vill. Det är en mänsklig rättighet att få tycka vad vi vill även om många tycker att det är fel och idiotiskt.

Vi har också som människor en rätt att tro på vad vi vill, exempelvis en gud (eller flera) som tycker att äktenskap är för en man och en kvinna och inget annat.

Om man blandar myndighetsutövning och tro (prästers rätt att viga) så måste ju präster få viga efter det man tror på. Eller var går gränsen? Ska en kristen präst tvingas att viga enligt Islam? Var går gränsen?

Så om man ger präster vigselrätt så måste ju den mänskliga rättigheten att få tro som man vill följa även prästen. En präst har också rättigheter. Ett homosexuellt par kan hitta en präst som viger dem så de är inte diskriminerade av en "myndigheten”.

Mänskliga rättigheter är till för ALLA, även dem som Ohly inte kan acceptera. Det du Lars, det är DET, som är hela tricket. Kanske ligger det nog inte för en kommunist att acceptera oliktänkande, det finns ju visst stöd för det. Föresten, hela ideologin strider mot FNs deklaration om mänskliga rättigheter!

Så Ohly, vi accepterar dig och dina felaktigheter men du borde kanske helt enkelt kunna acceptera och stödja KD i deras förslag om att sära på juridik och tro. Eller är det viktigare med vilka man tycker än vad man tycker?

fredag 7 november 2008

Ett slag för handslag

”Här har du kardan!”, ”Vi tog i hand på det”, ”Ta emot min utsträckta hand”

Är det någon vettig i Sverige som inte inser betydelsen av att, i vårt land, ta någon i hand och se dem i ögonen? Det är en handling av respekt, om förtroende och tillit. Kan jag lita på den här personen? (Det finns ju ingen kniv i den handen just nu i alla fall)

Det är helt otroligt märkligt att det har gjorts till något konstigt som andra kulturer i vårt land inte skall behöva ta någon som helst hänsyn till.

Är det så att vi i Sverige skall ta seden dit vi kommer och ta seden som kommer? Vem tar vår sed som den kommer?

Skälet som anförts skall tydligen vara religiöst men det står inte i koranen (vad jag förstår) utan är en tradition och sedvänja. Det är så muslimska kvinnor agerar mot andra män i muslimska länder för att det inte skall finnas risk för ”misstolkning” så därför hälsar man inte med handslag på män men man gör det mot kvinnor. Alltså borde muslimska kvinnor kunna hälsa på alla kvinnor i Sverige och på kristna män då det inte skulle misstolkas av oss, men inte på muslimska män, för en muslimsk man kan inte hälsa på en kvinna med handslag utan risk för misstolkning av avsikten, tydligen!

Är det verkligen så svårt för en muslimsk man att ta en kvinna artigt i handen och hälsa?

Kort sagt så är det inte mer märkvärdigt än så här; I Sverige hälsar vi och visar respekt med handslag och ögonkontakt. Det är upp till var och en att göra som den vill och som den finner bekvämt men det är också upp till den andre att inte gilla det. Så om en person väljer att inte ta emot en utsträckt hand så får den acceptera att inte bli helt accepterad.

Kort sagt, muslimska kvinna, ställ dig vid sidlinjen om oss andra … om du vill.

onsdag 5 november 2008

Lars Ohlys analys av utgången i USA valet

Tydligen så har vår käre kommunist, Lars Ohly, uttryckt det så som att "Nu är 8 år av elände över!" För det första så är det en något märklig syn på perioden som inleddes med en nyvald president utan större utrikespolitiska ambitioner. Sen kom 11/9 och Iraks fumlande som tvingade dem ut i världen samt avslutas med en finanskris som Demokraterna la grunden till med billiga huslån till alla som inte hade råd! För det andra så kan man undra varför Ohly är så lyrisk över Obama? Han står säkert mer till höger än Reinfeldt och han tillhör ju den cyniska och egoistiska högern. Jag tror helt enkelt att Ohly liksom vänstern i sin helhet bara söker motsättningar för utan dem har de inget att relatera till och de får det svårt att argumentera för sina ståndpunkter. Det kan man förstå, det ÄR svårt att argumentera för något så dumt som kommunism och för den delen socialism. Som alltid i detta... "i kampen mellan ideologier så förlorar individen!" Lars Ohly kommer bli väldigt besviken om han förväntar sig ett spår av hans politik i USA.

lördag 25 oktober 2008

Statliga monopol som Trojanska hästar

Är det inte märkligt att när vi i demokratisk anda beslutar att exempelvis monopolisera distributionen av alkohol så blandar sig sedan Systembolaget själva sig i debatten.

Några är för några är emot, vi skapar ett statligt ägt bolag som skall ta hand om det hela och se till att vinsten från försäljningen går in till staten och oss skattebetalare. Nå allt fint så långt... debatten går vidare skall det var si eller så med monopol. Det borde bli ett givet ämne för politiker och medborgare för att sedan eventuellt fatta ett beslut, dem med flest röster vinner. Så vad händer? Jo Systembolaget, där chefer har höga löner tack vara statligt ägande och monopol, beslutar att använda skattebetalarnas pengar till att propagera för sin sak och för sin rätt till särställning! Är inte det helt obegripligt att de får blanda sig i den demokratiska och politiska debatten med våra pengar! Mina pengar! Hur är det möjligt, hur tänker dem och vad har dem för moral? Ja högsta hönset ( i bokstavlig mening) är ju också gift med allas vår käre Göran P så det är kanske inte så konstigt. Vi har ju fler monopol som gör samma sak, Svenska Spel, Apoteksbolaget exempelvis.

Men det är inte bara monopolen som agerar tveksamt, märklig är också den kampanj som Riksskatteverket bedrev i jakten på skattepengar när det hävdades att fotbollsplaner växer igen om vi inte betalar en massa skatt. Det är också ett politiskt inlägg och det borde vara fel och olagligt av RSV att blanda sig i med pengar som inte är deras!

Men men vi lever också i ett land där vi ger facket en särställning och de finansierar det största partiet och de som styrt oss längst. Facket sitter i deras verkställande utskott så.... vad mer är att vänta än att alla dessa omoraliska, oärliga och maktgiriga sossar får dominera i sin beskrivning av verkligheten och hur man löser problemen.

Någon dag måste ju även detta bli olagligt, det är ju helt enkelt fel oavsett åsikten de bär fram.

onsdag 22 oktober 2008

Tryggheten äter upp friheten

Detta vårt första inlägg i vår blogg är inte en kommentar till något eller någon utan bara en tanke i allt tal om mer och mer trygghet. Är det verkligen mer trygghet vi vill ha? Trygghet är ju givetvis bra men till varje pris?

Det är många som har dött i sin kamp för frihet, även i Sverige. Men hur många har kämpat in i döden för sin kamp om ökad trygghet? Jag känner inte till någon, gör ni?

Min slutsatts är då att frihet är viktigare och mycket mer värdefullt än trygghet och borde vi i så fall inte tala mer om det och hur vi kan öka vår frihet? Vad begränsar vår frihet?

Livet, friheten och rätten att söka vår egen lycka, är inte det ett minimikrav vi ska ställa på det samhälle vi lever i?